SporresSecrets

Jag stod där, mina ben var som fastfrusna i marken, ansiktet var uttryckslöst, som en marmorstaty i Vatikanen. Hela kroppen kändes som en marmorstaty nu. Inget annat kändes viktigt. Allt i mitt liv hade lett upp till idag, jag var tvungen att välja nu, det fanns ingen återvändo, jag började känna mig instängd, inträngd vägarna . Jag stod som förstelnad men inuti mig kändes det som ett vulkanutbrott, hjärtat bultade snabbare än någonsin förut, blodet var som flytande lava i mina artärer, hur kunde jag stå stilla när det kändes som min värld höll på att rämna. Jag tog den vänstra, inte för prisskillnadens skull, inte för smakens skull, jag hade ju inte smakat någon av dem, men den var närmast och det fanns flest kvar av den, alltid stödja den i underläge sådan var jag och kommer nog äntligen att vara.
   Äntligen, fri, jag kan gå vidare, jag har valt nu. Även om det kanske inte var det bästa valet är valet gjort. Hjärtat återgår till en normal rytm, blodet svalnar och jag börjar återfå känslan av leder i kroppen. Jag kunder röra mig igen, slappnade av i axlar och armar. Livet kunde återgå nu, inga fler val att göra, resten av sakerna på listan var förutbestämda med märke och förpackningsstorlek, inget mer att bestämma, bara köra på gammal vana, gång upp och gång ner, ända tills jag kommer till kassorna, bara inte kassa sju är stängd, då kommer ångesten att komma igen… Nej det är ett senare problem, nu tar jag två liter mjölk så kan jag gå vidare...